Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver

geni

Vad betyder geni?

person med mycket hög begåvning och ovanlig förmåga att tänka, lösa problem och skapa nytt; ibland även en mycket skicklig person inom ett visst område

Synonymer till geni

Motsatsord till geni

Exempelmeningar

  • Hon är ett geni på matematik och löser svåra uppgifter på några minuter.
  • Han kallas ett geni för sina idéer om hur man kan spara energi i huset.
  • Många trodde att han var ett geni när han byggde den första fungerande modellen.

Varifrån kommer geni?

Lånord från franska enligt Hellquist.

geni, 1719, från fra. génie, av lat. genius, skyddsande, sedan: vett, smak, kvickhet (väl genom inflytande från ingenium, se ingenjör), urbesl. med kön. — I svenskan äldst 'naturligt anlag, skaplynne' o. d. Betyd. 'originell skaparkraft, person begåvad med dylik' uppträder först vid slutet av 1700-t. (i Tyskland o. mitten av samma årh.), tydligt utpräglad hos t. ex. Geijer och nyromantikerna. Dock ännu i en annons i DA 1808: 'En yngling om 15 år med qvickt genie och hyggligt utseende'; samtidigt ingenium o. snille i samma anv. — Ett annat, men besläktat ord ingår i geniofficer, nämligen fra. génie, ingenjörskonst, av mlat. genium för ingenium, maskin o. dyl. (ffra. engin > eng. engine, se gina), i lat.: (medfödd) begåvning m. m. (se ingenjör).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.