Synonymer till snille
- geni
- talang
- ljushuvud
Motsatsord till snille
- dumhet
- enfald
- obegåvning
Exempelmeningar
- Hon har ett snille för matematik och löser problemen på nolltid.
- Han var ett snille på att hitta enkla lösningar när allt verkade kört.
- Konstnären ansågs av många vara ett snille med ovanlig fantasi.
Varifrån kommer snille?
snille n., i ä. nsv. 'klokhet, list, begåvning o. d.' (jfr nedan) = fsv. f. o. n., skicklighet, förstånd, listigt påhitt m. m. = isl. snilli f., av germ. *snillln-, av *snel-lin-, zn-avledn. av snäll (liksom vrede av vred osv.) = fhty. snelli, raskhet, duktighet (ty. schnelle); det neutrala könet är väl sekundärt, annars av germ. *snellia-. Da. snille är lån från sv. Därjämte fsv., ä. nsv. snilla f. (motsv. germ. *snelliön) o. isl. snild f., duktighet, duglighet, av germ. *snellipö-. - Under senare hälften av 1700-t. synes ordet uteslutande ha betytt 'begåvning'; jfr från denna tid kvickt och eldigt snille (i sti-pendieförf.), dåligt snille; även i Svenska akademiens valspråk Snille och smak; jfr det likartade förh. med geni. Den moderna betyd. av 'högsta graden av begåvning, originalitet (i högsta mening)' tillhör 1800-talet.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.