Grammatisk kategori som delar in substantiv, pronomen och vissa andra ordklasser i grupper, i svenskan vanligen utrum och neutrum; även biologiskt kön hos människor och djur, eller en större grupp av närbesläktade växter eller djur.

genus som substantiv: genus (singular obestämd), genuset (singular bestämd), genus (plural obestämd), genusen (plural bestämd).

Synonymer till genus: kön

Synonymer till genus

kön

Exempelmeningar

Substantivet bil har utrum genus, medan hus har neutrum genus.
Genus i svenska språket påverkar vilken artikel man använder framför ordet.
Biologen beskrev flera arter som tillhör samma genus.

Varifrån kommer genus?

genus = lat., se kön.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.

Böjning av genus

genus som substantiv
singular obestämd	genus
singular bestämd	genuset
plural obestämd	genus
plural bestämd	genusen

Till korsordet och Wordfeud

genus har 5 bokstäver och ger 9 poäng i Wordfeud utan bonusrutor. Synonymer med samma längd: inga i listan. Anagram: sugen.

Fler ord med 5 bokstäver, som börjar på g.

Rim på genus

Ord som slutar likadant, räknat på stavningen från sista vokalen. Betoningen kan skilja.

Ord som börjar med genus

genusforskning
genusmässig
genusperspektiv
genusvetenskap

Sammansättningar och avledningar ur SALDO. Om sammansatta ord.

genus

Vad betyder genus?