Synonymer till häva
Varifrån kommer häva?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
häva, NT 1526: häffua, med förlorat i, av fsv. hæfia, lyfta (även: börja) = isl. hefja, da. hæve, got. hafjan, fsax. hebbian, fhty. heffen, heven (ty. heben), ags. hebban (eng. heave; jfr hiva) = lat. capio, tager (jfr ockupera), vars betyd. återfinnes i germ. partic. *hafta-, fånge, band (se häfta). — Hävel, 1639 = sv. dial. = ty. hebel osv., av germ. *haƀila-, instrumentalbildning till häva av samma slag som t. ex. gördel; i fsv. n-stam: hæfle m. Hävert, 1700-t, Weste 1807 = da. hævert, från lty. hever = ty. heber; med avs. på -t jfr buffert, klyvert, koffert, skonert, stickert m. fl. Ä. sv. har stundom hävare, t. ex. Sahlstedt 1773.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.