Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver

kedja

Vad betyder kedja?

En rad av sammanlänkade metalllänkar som används för att binda fast eller dra något; i överförd betydelse en serie av saker som hänger ihop, eller att binda fast något med en sådan länk

Synonymer till kedja

Motsatsord till kedja

Exempelmeningar

  • Cykeln är låst med en kedja vid stolpen utanför affären.
  • Kedjan till hunden har gått av så han springer löst i trädgården.
  • Hon kedjade fast cykeln vid räcket innan hon gick in i biblioteket.

Varifrån kommer kedja?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

kedja el. (sällan) ked, fsv. kædhia, -kædhe (kädhe O. Petri Kr.) = da. kæde, från mlty. kede, biform till kedene = fhty. ketina (ty. kette); lån från lat. catena o. mlat. cadena (varav fra. chaine; se chinjong), urbesl. med sv. dial. hadd, grytkrok, motsv. isl. hadda, av *haðiðon (förf. Ark. 7: 167). Jfr kätting. — Fsv. kædhia beror på ombildning efter y. fsv. smedhia o. d., som motsvarades av mlty. ord på -e (smede osv.). Mera direkt återgives det lty. ordet av sv. dial. kea.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.