Synonymer till knekt
Exempelmeningar
- Knekten marscherade i kolonn genom byn innan de slog läger vid ån.
- Under middagen berättade gubben om en gammal knekt som hade följt kungen i fälttåg.
- Jag har knekten i hjärter kvar, så du får inte spela ut den damen än.
Varifrån kommer knekt?
knekt, P. Svart Kr.: knechter plur., soldater; under 1500-t. även: sven, t. ex. G. I:s reg., o. dräng, t. ex. L. Petri, fsv. knekt (knechte plur.), dräng = da. knegt, nu i sht: slyngel, lånord (jfr Noreen V. spr. 3: 206), motsv. mlty. knecht, gosse, tjänare, sven m. m. = fhty. kneht ds. (ty. knecht, dräng), ags. cniht ds. som i mlty. (eng. knight, riddare); grundbetyd. : gosse, ung man; av germ. *knehta-. Med samma möjligheter till förklaring som för ty. knabe osv. (se knape): antingen 1): överförd betyd. av ett ord med betyd.: käpp el. knabb, t. ex. sydty. knüchtel, påk, knagg osv. (så t. ex. Lewy, Holthausen), med ungef. samma betyd.-utveckling som i bängel, dräng el. sv. dial. påg (= påk); cl. 2): till roten gene, föda (se kön), enl. Brugmann IF 19: 378 n. besl. med got. niuklahs, nyfödd, omyndig (av *niwa--knaha-, genom dissimilation), med en avledn. -eht-, i avljudsförh. till -aht- i t. ex. fhty. sleinaht, stenig; det av nämnde förf. anförda got. ordet tillåter dock flera andra, alldeles avvikande förklaringar. — I överförd anv. om en del redskap, t. ex. i sv. dial.: dragträ till oxar, da. o. ty.: stöd, jfr även sv. stövelknekt = ty. stiefelknecht o. det numera blott i hist. framställning förekommande ljusknekt. Som namn på ett kort jfr ty. bube, eng. knave, rumän. fante, egentl.: pojke (se fant).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.