Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 7 bokstäver.

knastra

Vad betyder knastra?

Låta något ge ifrån sig ett torrt, knakande eller krasande ljud, till exempel när man går på snö eller tuggar hårda saker; även om eld som brinner och knäpper.

Synonymer till knastra

Exempelmeningar

  • Snön knastrade under mina steg när vi gick genom skogen.
  • Han knastrade på kexet medan han läste tidningen.
  • Elden knastrade i kaminen och värmde upp hela rummet.

Varifrån kommer knastra?

knastra, Wallerius 1747, Sahlstedt 1773 = lty. knasteren; jfr lty. gnasteren o. isl. tannagnastran, tandagnisslan; ljudhärmande liksom det likbetyd. no. knesta o. gnesta; med samma växling av kn- o. gn- som i det likaledes onomatopoetiska knarra osv. — Av samma slag äro östsv. dial. *knīstra, ty. knistern m. fl., vartill en motsvarighet knistra även uppträder i nsv. — Knistra: knastra = knirka : knarka.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.