Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

kolv

Synonymer till kolv

Ordlistorna anger inga synonymer för kolv.

Varifrån kommer kolv?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

kolv, Serenius 1741 (i lås), motsv. da. kolbe, från ty., jfr mlty. kolve o. ty. kolbe = fhty. kolbo, kolv, klubba, av germ. *kulƀan-, varjämte a-stammen fsv. kolver, trubbig pil, ä. sv. kolf ds. Serenius 1741, ännu i sv. dial. = ä. da. kolv, isl. kolfr, jämte iōn-bildningen fsv. kylva = isl. kylfa, da. kølle, klubba (egentl.: den med klump försedda). le. rot gl̥bh, möjl. besl. med fir. gulban, gadd, kymr. gylfin, snabel; vanl. annars fört samman med lat. globus, kula o. d. (jfr klimp). — Från betyd. 'pil' utgår den i ä. nsv. (o. ännu i sv. dial.) uppträdande betyd. 'pik, spetsigt yttrande' Runius m. fl., jfr Serenius 1741: skottkolfvar. Ett minne av betyd. 'pil' kvarlever i osv. dial. märr(e)kolv (mära-), trollslända (jämte märr(e)pil).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.