Synonymer till kuse
- häst
- pålle
- springare
- fåle
- travare
- snorkråka
Exempelmeningar
- Vi red på kusen längs stranden hela eftermiddagen.
- Kusen står i hagen bakom ladan och väntar på morötter.
- Lilla Ella vill bara prata om kusar och ponnyer nuförtiden.
Varifrån kommer kuse?
kuse (jul-), O. v. Dalin: julkuse, sannol., med Persson Nord. stud. s. 56 f., med grundbetyd. 'tjockt, klumpigt bröd', besl. med mlty., lty. kûse, klubba, oxeltand, mholl. cûse, holl. kuis, knölig stock, klump m. m., ävensom med no. kūs, puckel, no. kūsa, klunga; med samma betyd.-utveckling som i t. ex. bulle, egentl.: något uppsvällt, el. ty. kuchen, kaka: no. kōk, klump, el. no. lumpe, tjockt bröd: eng. lump, klump. — Från samma grundbetyd. av något 'stort, tjockt' utgår sannol. ä. nsv., sv. dial., fsv. kūse, mäktig, myndig man, husbonde, person som man är rädd el. har respekt för, i dial. även om den onde = no. kuse, med alldeles samma betyd.-utveckling som i knös; jfr även under kaxe. Betyd. av detta kuse har möjl. påverkats av de under kuscha o. kuslig omnämnda orden av en stam kus- med betyd. 'tvinga, skrämma' o. d. — I sv. dial. kuse, björn, varg, långkuse, orm, skärpkuse, skalbagge, osv. föreligger delvis den vanliga överflyttningen på djur med klumpig kroppsform av ord, som beteckna något 'klumpigt, stort, tjockt'. Vissa av dessa djurnamn, såsom de på varg o. björn, äro emellertid eufemismer av samma slag som gråben, tasse osv. (av Salan 1693 uppräknat bland dylika beteckningar för 'varg'), o. otänkbart är därför ej, att de i själva verket närmast utgå från kuse i betyd. 'mäktig man, husbonde' o. d. — Enl. en annan uppfattning, som i sht hävdats av folkminnesforskare, innehåller kuse, bröd, i stället närmast djurnamnet o. har först uppträtt i sammans. julkuse, som betecknat i djurform bakat julbröd. Antagandet är sannol. felaktigt, om också sådana benämningar på julkusen som t. ex. julagalt (Hyltén-Cavallius Vär. 2: 444) kunde synas tala härför. — Sv. dial. kuse, kalv, är en bildning på -se till ko; jfr kussa, kalva sv. kossa osv.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.