Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver

kusk

Vad betyder kusk?

person som kör en häst eller ett hästdraget fordon, till exempel en vagn eller diligens; förr även person som var anställd för att köra passagerare

Synonymer till kusk

Exempelmeningar

  • Kusken väntade med hästarna utanför stationen.
  • Förr i tiden var det kusken som styrde diligensen genom skogen.
  • Han klev upp på kuskbocken och tog tag i tyglarna.

Varifrån kommer kusk?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

kusk, 1615: kutsk, Stiernhielm: kutsch, med -t- vanl. under 16- o. 1700-t. = da. kusk, ä. da. kudsker, från ty. kutscher = holl. koetsier, avledn. av ty. kutsche, droska, diligens, vagn (jfr ä. nsv. kutz 1614, kusk 1635, kutsvagn t. ex. 1599, 1663 = ty. kutschwagen); från ungerska kotsi, förr: kocsi, varav även fra. coche (eng. coach) osv., enl. uppgift efter byn Kocs, där dylika vagnar först tillverkats. — Saknaden av -er i sv. o. da. beror på att detta uppfattats som böjningsändelse; jfr tratt, ävensom t. ex. gry, marg, nys, sate, tallrik.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.