Synonymer till löjtnant
Ordlistorna anger inga synonymer för löjtnant.
Varifrån kommer löjtnant?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
löjtnant (förr ofta med betoningen löjtnánt, jfr Runeberg), ä. nsv. luthenampt P. Brahe Kr., lutenanbt Gustaf II Adolf, leutenant t. ex. Aurivillius, lieutenant t. ex. Möller 1745, 1755, m. m., från ä. ty. lütinampt, lutenant o. y. ty. leutnant, av fra. lieutenant, till lieu, ställe (av lat. locus, jfr lokal), o. tenant hållande (till lat. tenēre, se tänja); alltså egentl.: ställföreträdare, med samma grundbetyd. som ståthållare; särsk. om kaptens ställföreträdare, jfr den äldre titeln kaptenlöjtnant (vid flottan). — Uttalet löjt- beror på ty. leutnant, som möjl. ombildats i anslutning till leute, folk.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.