Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5128, nivå B2.

rusta

Vad betyder rusta?

att förbereda sig inför något genom att skaffa det som behövs; att utrusta eller förse något med förstärkningar eller beväpning; att reparera och göra om något så att det blir i bra skick igen

Synonymer till rusta

Motsatsord till rusta

Exempelmeningar

  • Vi måste rusta för en lång vinter med ved och mat i förrådet.
  • Armén började rusta sig för att möta fienden vid gränsen.
  • Vi ska rusta upp badrummet nästa sommar och byta både kakel och golv.

Varifrån kommer rusta?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

1. rusta (ut-), t. ex. G. I:s reg. 1559, ä. nsv. även (-)rysta 1531, (-)rösta, jfr ä. nsv. rusting, rustning, Bib. 1541 (ävensom rustning i betyd. 'ställning, estrad' t. ex. 1627, jfr ty. gerüst ds.) = da. ruste, i ä. da. även ryste, från mlty. rusten, bereda, rusta (i sht till krig) = fhty. rusten, även: smycka (ty. rüsten), ags. hyrstan, utrusta, smycka, överdraga, betäcka; vartill fhty. (h)rust, rustning, ävensom gahrusti, girusti, rustning, ställning av bjälkar el. bräder (ty. gerüst i den senare betyd.) n., ags. hryste f. plur., utrustning, rustning, prydnad; av omstridd härledning. Säkerl. besl. med ags. ((ge)hroden, lastad, fylld, smyckad = isl. hroðinn, smyckad; möjl., med Fick Bezz. Beitr. 1: 339, till ie. kru i fslav. kryti, betäcka, osv. (grek. korýssō, rustar, som av samme forskare även föres hit, har annat ursprung). Andra, mer el. mindre osäkra tolkningsförsök se hos Falk-Torp s. 1535. — Rustkammare = da. rustkammer, från mlty. rustekamer el. ty. rustkammer, jfr fhty. (h)rust, rustning = ä. nsv. (lånordet) rust ds.; alltså: rum, där rustningar förvaras.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.