Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2329, nivå A2.

släkt

Vad betyder släkt?

gemenskap av personer som härstammar från samma förfäder; närstående eller besläktad; nära förbunden eller lik varandra

Synonymer till släkt

Motsatsord till släkt

Exempelmeningar

  • Hela min släkt samlades på midsommar i farmorns stuga.
  • Vi är släkt med dem på mammas sida, fast jag har aldrig träffat dem.
  • Hundarna är nära släkt med vargar, så de liknar varandra på många sätt.

Varifrån kommer släkt?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

släkt, fsv. slcekt f. o. n. - da. slegt, senisl. slekt, från mlty. slecht n., av slechte = fhty. gislahii (ty. geschlechl), av germ. *slahtia-; jfr fhty. slahta f., släkt, slag, art, ty. ungeschlacht, klumpig, grov, osv.; till *slahan = slå, med samma betyd.-utveckling som i slag 2. - Släkte, fsv. släckte, från ovannämnda mlty. slechte. - Härtill även: släkting, fsv. slcektinge, bl. i plur., vilket ersatt det äldre frände, liksom lånordet släkt utträngt fsv. nip. En annan beteckning är ä. nsv. släkteman, jfr mlty. slechtes-man; ävensom sv. sky l dm a n. - Släktskap, Spegel 1712: slecht- = da. slcegl-skab; se -skåp. I fsv.: frcendskapei\\ frcendscemia.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.