Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv, 5 bokstäver.

stinn

Vad betyder stinn?

Fullproppad av något, så att det knappt får plats mer; mätt och däst efter att ha ätit mycket.

Synonymer till stinn

Motsatsord till stinn

Exempelmeningar

  • Resväskan var så stinn av kläder att den knappt gick att stänga.
  • Efter julbordet kände han sig stinn och orkade inte röra sig.
  • Bussen var stinn av folk på väg hem från jobbet.

Varifrån kommer stinn?

stinn, fsv. slinder, styv, hård, fast = isl. stinnr, även: kraftig, utmärkt, da. dial. stind, styv i lederna, o. (liksom i nsv.) utspänd el. uppblåst av mat, ffris. stilh, styv, stark, mlty. stide, ags. sliÖ (eng. dial. stithe), av germ. *stinp(i)a-. Av Persson Wurzelerw. s. 77 m. fi. fört samman med grek. stenos, samman pac-! kad, trång, sténö, stoppar full, m. fi.; jfr dock Boisacq s. 909. Enl. H. Pe-I terssoii Balt. und slav. Wortstud. s. 49 ' formellt identiskt med lett. stinte, istapp, av ie. *stinto-, bildat (som t. ex. vind) till roten sti (steiä osv.), vara el. bliva tät el. fast, se sten, s tia, stim.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.