Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 3 bokstäver.

tös

Vad betyder tös?

Ung kvinna eller flicka, ofta särskilt om en yngre flicka; i äldre språk även om tjänstflicka.

Synonymer till tös

Motsatsord till tös

Exempelmeningar

  • Tösen sprang ut i trädgården för att leka med grannbarnen.
  • Hon var en glad tös med långt lockigt hår.
  • Förr i tiden arbetade många tösar som piga på gårdarna.

Varifrån kommer tös?

tös, i ä. nsv. t. ex. tössan best. f. 1691, Lucidor: bond-tösor plur., 1747: en tös, men Linné, Hallman m. fl, neutr. (hos Linné dock även fem.), jfr osv. dial. tösa, i sht om senfärdig flicka = da. tøs, isl., no. taus. Säkerl. liksom så många andra likbetyd. ord (t. ex. flicka, jänta) urspr. ett skämtsamt el. nedsättande bildligt uttr., en prägel som det ofta ännu bär i nsv., där det uteslutande begagnas i vard.-spr. Möjl. besl. med no. tysja, fjantig kvinna, kvinnlig vätte.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.