Synonymer till töva
Ordlistorna anger inga synonymer för töva.
Varifrån kommer töva?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
töva, mycket vanligt i Bib. 1541, fsv. töva (ipf. -adhe; ej i ä. fsv.) = fda., da. tøve, förr o. i da. dial. även: hindra; väl från mlty. tôven, vänta, dröja, hindra = holl. toeven, fris. toevje m. m., av germ. *tōƀian, med avledn. fsv. töfra, förhala, uppehålla, no. tøvra, vänta, töva, samt no. tøla, töva (om av *tøvla); avljudsformer till isl. tefja (ipf. tafða), uppehålla, hindra, möjl. avlägset besl. med stammen i tåp. — Av helt annat ursprung är sydsv., sv. dial. tövla, streta, knoga osv.; se tova. — Oförtövat, adv., i ä. nsv. även -ad P. Svart Kr., -a 1600-t., y. fsv. oförtövat o. 1500 = da. ufortøvet, ombildat (i anslutning till töva) av y. fsv. ofortoget m. m. o. 1500, av mlty. unvortoget, till vortogen, uppskjuta, fördröja, jfr vortog = ty. verzug, uppskov, vbalsbstr. till ty. verziehen osv., uppskjuta, draga ut på (se tåg 2, töja). I fsv. dessutom ofortöfrat o. 1500 = ä. da. ufortövret, ufortögret, från mlty. unvortogert till togern = ty. zögern. Dessutom adj. ofortövad, Spegel 1675, Kellgren osv.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.