Preteritum används om något som hände vid en bestämd tidpunkt i det förflutna, gärna med en tidsangivelse: i går, förra året, när jag var liten.
Svaga verb bildar preteritum med ändelse: talade, läste, bodde. Starka verb byter vokal: skrev, sprang, åt.
Imperfekt är det äldre namnet på samma form. I skolan och i Svenska Akademiens grammatik heter den preteritum.
Exempel ur ordboken
| ord | infinitiv | presens | preteritum | supinum |
|---|---|---|---|---|
| gå | gå | går | gick | gått |
| springa | springa | springer | sprang | sprungit |
| skriva | skriva | skriver | skrev | skrivit |
| äta | äta | äter | åt | ätit |
| komma | komma | kommer | kom | kommit |
| se | se | ser | såg | sett |
| göra | göra | gör | gjorde | gjort |
| sova | sova | sover | sov | sovit |
| tala | tala | talar | talade | talat |
| vara | vara | är | var | varit |
| ha | ha | har | hade | haft |
| få | få | får | fick | fått |
Formerna ur SALDO:s morfologi. Varje ordsida visar hela böjningen.
Vanliga frågor
- Vad är preteritum av är?
- Var: i går var jag hemma.
- Är preteritum och imperfekt samma sak?
- Ja. Imperfekt är det gamla namnet, preteritum det som används i dag.
Källa: Svenska Akademiens grammatik och Språkrådets rekommendationer för reglerna; SALDO (Språkbanken, CC BY) för ordformerna.