Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 4 bokstäver. Ett av de 500 vanligaste orden i svenskan, plats 204, nivå A1.

tala

Vad betyder tala?

att använda rösten och orden för att uttrycka sig eller föra ett samtal med någon; att ha förmågan att språkligt förmedla tankar och känslor

Synonymer till tala

Motsatsord till tala

Exempelmeningar

  • Barnet började tala redan vid ett års ålder.
  • Kan vi tala med chefen om schemat i morgon?
  • Hon talade tydligt och lugnt inför hela klassen.

Varifrån kommer tala?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

tala = fsv., isl. ds. = da. tale, fsax. talôn, mlty. talen, räkna, beräkna, betala (jfr nedan), mhty. ds. (ty. zahlen, betala), ags. talian, uppräkna, anse, av germ. *talōn; sannol. denominativt (till germ. *talō- .el. *tala; se tal 1), liksom t. ex. ty. reden till rede (se räcka 1 slutet). Om betyd.-växlingen 'tala' ~ 'räkna' se föreg. — Ett annat fnord. ord för 'tala' är isl. röda, i avljudsförh. till ty. reden. — Tala i skägget, motsv. da. mumle i skægget, ty. in seinen el. in den bart hineinsprechen (el. murmeln el. brummen). — Tala (el. prata) i vädret, se under väder. — Tala om rep i hängd mans hus, motsv. t. ex. i fra. parler de corde dans la maison d'un pendu. — En sammans. med pref. be- är betala = fsv. = da. betale, från mlty. betalen = ty. bezahlen, meng. betall, till mlty. talen i betyd. 'räkna upp (pänningar)', till tal i betyd. 'räknetal'; med samma betyd.-utveckling som i lat. numerāre o. grek. arithmeĩn, räkna, betala. I fsv. i samma betyd. vanligen gælda = gälda, vilket dock började trängas tillbaka under 1500-t. för att efter hand huvudsakl. blott brukas i högtidlig el. jur. stil. — Sammans. övertala i modern betyd. = da. overtale är en övers. av ty. überreden. Under 1600-t. (o. in på 1700-t.) ofta i stället i betyd. 'intala, övertyga' t. ex. Schroderus Com. 1640 (i tyska texten: bereden), Widekindi 1671, Serenius 1727 osv.; dessutom 'avtala' t. ex. L. Petri 1555, m. fl. betyd. — Böjningen -te, -t av tala o. betala förekommer ännu ej i fsv.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.