Hoppa till innehållet
Ordlex

Interjektion och substantiv, 4 bokstäver

topp

Vad betyder topp?

högsta punkt eller yttersta del av något; i interjektionsbruk ett uttryck för att något är bra eller godkänt

Synonymer till topp

Motsatsord till topp

Exempelmeningar

  • Vi nådde toppen av berget innan solen gick upp.
  • Hon står överst på toppen av listan över årets bästa elever.
  • Topp, vi ses klockan fem på torsdag!

Varifrån kommer topp?

Lånord från franska enligt Hellquist.

1. topp, interj., Karl XII Bref (som bekräftelse på en överenskommelse) = da., ty., av fra. tope, till vb. toper, hålla emot (i spel), samtycka till, av span. topar; enl. somliga av germ. ursprung. — Tidigare, 1688 som ren interj. (i slutet av skåltal) o. även sedermera i likn. anv.; i dessa fall snarast rent imitativa bildningar (av samma slag som hipp, hopp o. d.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.