Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 8 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2266, nivå A2.

trädgård

Synonymer till trädgård

Ordlistorna anger inga synonymer för trädgård.

Varifrån kommer trädgård?

trädgård, fsv. trǣgarþer, redan i lagarna, t. ex. Uppl.-l. = isl. trégarðr (nda. har i stället have = hage); jfr ty. baumgarten (= sv. familjen. Baumgarten). Om formen jfr Noreen V. spr. 2: 265 (med litter.). — I fsv. även yrtagarþer, ä. sv. örtagård, el. kryddagardher, ä. nsv. kryddegård, dock med något annan innebörd än fsv. trægarþer, som väl uteslutande betecknade fruktträdgården (jfr t. ex. VGL III, 123). Dessutom fsv. lustagardher, i gamla bibelövers, lustgården (paradiset); jfr 1700-t: lust-trägård, om prydnadsträdgård, t. ex. Linné, Grau. Mera speciella beteckningar för 'fruktträdgård' voro fsv. æpla- el. æplegardher = isl. epligarðr, ä. da. abildgard (abildhave), o. ä. nsv. nottagård, nötträdgård, Bib. 1541 (jfr ty. nussgarten). För blomsterträdgård förekom i fsv. o. ä. nsv. (t. ex. O. Petri) rosengardh(er), resp. rosengård(h), efter mlty. rosengarde. Begreppet 'köksträdgård' återgavs förr med kålgård, fsv. kālgardher: kålen var tidigast så gott som den enda köksväxten; dessutom fanns en humblagarþer (= Humlegården i Sthlm). Om ty. garten, trädgård (fra. jardin, eng. garden), se gård. — Sin (något så när) moderna betydelse fick väl trädgård i Sverige först på 1600-t., då trädgårdar i denna mening blevo mera allmänna inom medelklassen: under 1500-t. förekommo de förnämligast vid slotten o. under medeltiden vid klostren. — Hit hör familjen. Trägårdh, en gammal dansk-skånsk släkt.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.