Synonymer till tröst
- hugsvalelse
Varifrån kommer tröst?
tröst = fsv. f.: förtröstan, trygghet, hugnad, tröst, motsv. isl. traust n., förtröstan, ä. da. trøst, fsax., fhty. trôst m., tröst (ty. trost), av germ. *trausta-; jfr avledn. got. trausti n., överenskommelse. Härtill även adj. tröst it. ex. var tröst (högtidl. o. i poesi), fsv. tröster, trygg, frimodig, pålitlig = isl. traustr, pålitlig, ä. da. trøst, frimodig; — ävensom vb. trösta, i nysv. vanl. motsv. ty. trösten, stundom även: förtrösta på, lita på, t. ex. trösta på sina krafter, dial. o. i dialektfärgat språk också: våga, drista sig (hos Dalin 1853 som 'pop.'), fsv. trösta i samma betyd. = isl. treysta, da. trøste (sig til), förtro sig till, trøste trösta, fsax. trôstian, trösta, fhty. trôsten (ty. trösten); av germ. *traustian. Egentl.: göra trygg, ingiva förtröstan el. mod; jfr t. ex. gamla bibelövers., 1 Tessal. 3: 2: 'styrka och trösta eder i edra tro'; med den nuv. betyd.-skiftningen från uttr. som 'trösta ngn i hans sorg, bekymmer'. Till ie. drou i grek. droón (neutr.), fast (se f. ö. tro). Med avs. på avledn. st jfr det möjl. besl. npers. durušt, hård, av ie. *dru-sth-. Jfr trust. — Betr. konjugationsväxlingen tröste (kvar i dial. o. långt in på 1700-t.) o. tröstade se under törsta. — Gotiskan har i betyd. 'trösta, uppmuntra' i stället det ej säkert tolkade þrafstjan o. i betyd. 'trösta, smeka, vänligt tilltala' gaþlaihan, motsv. fsax. flêhon, smeka, smickra, ty. flehen, ivrigt bedja, jfr isl. flár (av *flaiha-), listig, falsk.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.