Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

trast

Synonymer till trast

Ordlistorna anger inga synonymer för trast.

Varifrån kommer trast?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

trast, Sigfridi 1619, förr även traast, t. ex. Schroderus Lex., Rosenfeldt Hanselli 16: 214 (med vokalförlängning framför st). Sv. dial. också trost (med slutet o; jfr nedan) o. träst = isl. þrǫstr, no. trast o. trost, av germ. *þrastu-, motsv. ir. truid (av *trozdi-), fpreuss. tresde, lat. turdus (väl av *tr̥zdos, som dock närmast bort giva *tordus); serb. drozd (ombildning av *trozd?; knappast lån från germ.); jfr även litau. strãzdas, lett. strafds. Besl. äro f. ö.: mhty. drostel, ags. þrostle, av germ. *þrust-; fhty. drôsca(la) (sydty. drôschel), av germ. *þrausk-; ags. þrýsce el. þrysce? (eng. thrush), av germ. *þrūsk-. Det vanliga antagandet av samband med grek. stroũthos, strouthós, sparv, är högst osäkert o. osannolikt. — En annan bildning är: fsax. thrōsla, mlty. dr¨^osle (varav ty. o. da. drossel), ags. þrós(t)le?, väl av germ. *þramstala-, som kan vara en sammansmältning av germ. *þrastuz o. *amsal-, trast, i ty. amsel, ags. ósle (förf. NTfF 3 R XII, s. 64 n., Hoops i Reallex. 1: 491). Sydsv. dial. droksel beror på lån från lty. — Om sv. dial. trost (med slutet o) utgår från *þrastu- el. en avljudsform *þrōst-, är ej säkert utrett; litter. hos E. Noreen Ärtem. ljudl. s. 100. — Snarast av ljudhärmande ursprung, vilket åtm. delvis förklarar den starka formväxlingen; jfr t. ex. likbetyd. fra. dial. karasse el. med tr-: trik-trak osv. Flera andra indoeur. namn på trasten höra till rötter med betyd. 'ljuda o. d.', t. ex. grek. kíkhlē till ie. ghel i gäll, litau. szvilpõkas, koltrast, till svil̃pti, vissla, o. kanske också fhty. lîstera (ty dial. lîster, leister m. m., trast, taltrast, björktrast), som av H. Petersson Griech. u. lat. Wortstud. s. 12 f. förbindes med grek. ligýs, ligyrós, gäll, högt ljudande; se även under klädra o. taltrast. — Koltrasten, jfr schweiz. kolamsel, har sitt namn efter den svarta färgen (hos honan mörkbrun; jfr under solsvärta); ringtrasten, jfr ty. ringdrossel, efter den vita, halvmånformiga fläcken på bröstet. — En gammal tysk benämning på trasten, särsk. björktrasten, föreligger i kramsfågel.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.