ut

Synonymer till ut

Ordlistorna anger inga synonymer för ut.

Varifrån kommer ut?

ut, adv., fsv. ūt = isl. út, da. ud, got., fsax. ût, fhty. ûz (ty. aus), ags. út (eng. out), motsv. sanskr. ud-, fir. ud-, od-, sanskr. úttara, övre, senare = grek. (h)ýsteros, senare (av *ud-ter-); jfr även Brugmann Grundr. II. 2: 902 samt under ur 4. I västgerm. spr. (ty. aus osv.) även genom senare utveckling prepos., som undanträngt motsvarigheterna till prepos. ur. — Från den ursprungliga riktningsbetyd. utgå en del förb., där det ej längre är fråga om ett visst föremål, som avlägsnas, t. ex. blåsa el. släcka ut ett ljus el. suga ut ett land. Skratta, skälla ut o. d. betyder väl urspr.: genom skrattande (osv.) utdriva. Till förb. såsom hälla ut, släcka ut o. d. knöt sig föreställningen om fullständighet, varifrån förb. ss. gråta ut, ä. nsv. uttala, tala till slut (t. ex. Bib. 1541 = Luthers ausreden. — Hit hör även året ut o. d., fsv. ārit ūt = isl. (alt) árit út; blott i yngre källor; alltså snarast efter mlty. den krîch ût o. d. Jfr även det är ute med mig = ty. es ist aus mit mir. — En del av de nämnda verb-förb. ha sin förebild i ty.; vissa ty. uttr. ersättas dock i sv. med ur osv., t. ex. ausarten ~ urarta (se d. o.). — Härtill gårdn. Utgård Jtl. o. Boh.-l., alltså på gammalt norskt område = no. Utgaard, till fno. útgarðr = det mytol. isl. Útgarðr, om Jotunheim, sv. dial. utgård (t. ex. Skå.), om utanför huvudgården belägen gård; egentl.: den ytterst belägna gården; ävensom det vanliga Utby (jämte Ud(d)by, Ubby), av fsv. Utby, den ytterst belägna byn (se förf. Ortn. på -by ss. 52 o. 42). — Jfr utan, ute, utom, yta, yttra, yttre osv. o. en del sammans. på ut- i det följ.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.