Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

vurm

Synonymer till vurm

Varifrån kommer vurm?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

vurm, överdriven lust för något, i (ungef.) modern betyd. Dalins Arg. o. (något avlägsnare) redan 1678, i ursprungligare anv. t. ex. Lucidor: 'Wist haar i Hiernan hann Wurm, Maskar eller Main' = da. vurm (även: orm), från ty. wurm, egentl.: mask, samma ord som orm; jfr i samma el. liknande användning de likbetydande fra. ver, ital. verme o. cosso, span. gusano, portug. minhoca (egentl.: daggmask). Maskar ansågos förr som upphov till allehanda störingar i hjärnan såsom f. ö. också i andra kroppsdelar o. -organer (t. ex. hjärta, lever, mage, tänder, öron). Om motsvar. bruk av namn på kryp o. insekter se under griller o. samlingar av beteckningar för dylika såsom orsakande sinnessjukdomar hos Riegler WuS 7: 129 f. Även öronsus o. d. ansågs orsakat av en viss mask (jfr portug. oução, mask, mal, av lat. auditio[nem], hörsel; samme förf. WuS 3: 190); se även under tvestjärt. — Jfr ä. nsv. vurmstucken, vurmig, där den äldre betyd. framträder. — Dessutom om personer, som ha en vurm, t. ex. bokvurm, K. Gyllenborg 1721: 'Det öfvermåttan ledsamma umgänget af spränglärde Bokvurmar', efter ty. bücherwurm, jfr da. bogorm o. eng. book-worm.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.