Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 3 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4464, nivå B2.

yxa

Synonymer till yxa

Ordlistorna anger inga synonymer för yxa.

Varifrån kommer yxa?

yxa fsv. yxa, nybildning till yxe (jfr nedan), egentl. dat. o. ack. sg. till yx av äldre öx (liksom t. ex. dygn av dögn, rykt av rökt, yggla av ögla, ynka av ömka osv.) = isl. øx, ex, da. økse; de nord. formerna med i- o. w- (el. enl. somliga u-) omljud (jfr isl. ørr under ärr) = got. aqizi, fsax. acus, fhty. achus, achis (ty. axt med oorganiskt t liksom t. ex. i hüfte, se höft), ags. æx (eng. axe); av germ. *akwezī, *akusī, väl av ieur. *agu̯esi, genit. *agusiās, besl. med grek. axinē, yxa, lat. ascia (av *acsia såsom t. ex. viscum, mistel: grek. ixós). Om formerna jfr vidare H. Petersson Heterokl. s. 113 o. med avs. på bildningen t. ex. got. jukuzi, ok. — Formen yx (ännu vard. o. dial.; vanlig t. ex. hos Bellman o. i litter. långt in på 1800-t.) beror sålunda lika litet som år (för åra) hos Bellman osv. på yngre förkortning av formerna med -a. — Den under 15- o. 1600-t. vanligaste formen yxe uppträder ännu hos Almquist o. i sv. (åtm. götal.) dial.; med plur. yxar allmän hos finnl. förf.; se närmare Lindblad A. Sahlstedt s. 82 f. — Goddag, yxskaft var ett allmänt uttr. redan o. 1800, eftersom det upptages hos Weste 1807; f. ö. utan direkta motsvar. i andra spr. — Kasta yxan i sjön, förr ofta med tillägget: och gå landvägen (Sahlstedt 1773: löpa), jfr t. ex. ty. der axt den stiel nachwerfen, die flinte ins korn werfen, eng. to throw the helve (dvs. skaftet) after the axe el. the hatchet, fra. jeter le manche après la cognée. — Om andra germ. beteckningar för 'yxa' se bila o. bill 1, hillebard (isl. barða osv.), täxla, ävensom hammare (egentl.: [av] sten), som till betyd.-innehållet ofta är svårt att skilja från yxa o. bila. Lat. secūris o. fslav. sěkyra höra till lat. secāre, skära, o. sax, såg. Intressanta vandringsord från detta område äro isl. taparøx (från slav. spr.), ags. taperæx (från nord. spr.), finska tappara, ry. tapórŭ, armen. tapar osv., ytterst från persiskan; o. grek. pélekys = sanskr. paraçú (redan i Rigveda), med motsvar. i osset. o. tokar, (varom Lidén Stud. z. tochar. Sprachgesch. 1: 17 f.), jfr babylon.-assyr. pilaqqu. De fullt identiska överensstämmelserna mellan beteckningar för 'yxa', 'bila' sträcka sig ej över en el. två språkfamiljer; men somliga vittna genom sin bildning om mycket hög ålder.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.