Synonymer till ört
Varifrån kommer ört?
Lånord från latin enligt Hellquist.
ört, fsv. ört, ä. yrt = isl., da. urt, ört = got. waurts, rot, fsax. wurt, ört, fhty. wurz, ört, i mhty. även: rot (i nhty. blott som senare led i växtnamn, t. ex. nieswurz), ags. wyrt, ört, rot (eng. wort, ört); av germ. *wurti- (jfr dock nedan), svag avljudsform till rot (germ. *wrōt-), se d. o. Härtill: ags. wyrtwala m. m., fhty. wurzala (ty. wurzel), sammansatt med ett ord för 'stav, käpp' (= val 1). — Annan avljudsform (ie. *urti-): got. aúrtigards, trädgård, ags. ortgeard (eng. orchard) ds., got. aúrtja, trädgårdsmästare, m. m. (knappast, med Kluge, beroende på lån från lat. hortus). Naturligtvis kunna de nord. orden också tänkas ha utgått från denna form (alltså utan w -bortfall); jfr lapska lånordet urtas, rot (av *urtis), Wiklund Le Monde Oriental 5: 248. — Örtagård, t. ex. Bib. 1541, fsv. yrtagarþer = fda. urtegard, jfr mlty. wortegarde; se under trädgård. — En avledn. av *wurti- är ty. würze, krydda, osv.; jfr krydda: mlty. krût, ört, ty. kraut.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.