Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 8 bokstäver.

bankrutt

Vad betyder bankrutt?

Ekonomiskt ruinerad och oförmögen att betala sina skulder; för en person eller ett företag som inte längre kan fullgöra sina betalningsåtaganden, och som ofta förklaras i konkurs.

Synonymer till bankrutt

Motsatsord till bankrutt

Exempelmeningar

  • Efter att företaget gått bankrutt blev hundratals anställda uppsagda.
  • Han har varit bankrutt två gånger och har ändå lyckats starta nya affärer.
  • Staten kan inte låta hela banken gå i bankrutt utan att ingripa.

Varifrån kommer bankrutt?

Lånord från franska enligt Hellquist.

bankrutt, 1596, av fra. banqueroute, ital. banco rotto, egentl. sönderbruten bänk el. bord; av banco (se bank 2) o. rotto, lat. ruptus, sönderbruten (till rumpere, bryta, besl. med rov); väl egentl.: ruinerad bank. — I ä. tid ofta med p-; se pank.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.