Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6271, nivå C1.

blinka

Vad betyder blinka?

Att snabbt slå igen och öppna ögonlocken; att lysa med korta ljussignaler.

Synonymer till blinka

Ordlistorna anger inga synonymer för blinka.

Exempelmeningar

  • Hon blinkade när solen plötsligt bröt igenom molnen.
  • Bilen blinkade med blinkersen innan den svängde av.
  • Han blinkade med ögonen åt mig för att visa att skämtet var menat på allvar.

Varifrån kommer blinka?

blinka, Bib. 1541 = no. blinka, ty., meng. blinken (eng. blink), av en nasalerad form till germ. roten blik, lysa (i bleck; jfr blek o. blick). — Härav: blink, fsv. blinker, motsv. ty., eng. blink.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.