Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver.

blota

Vad betyder blota?

Utföra en offerhandling till en gudom eller andliga makter; förr även att ge gåvor åt gudarna i kult.

Synonymer till blota

Exempelmeningar

  • Bönderna blotade till gudarna för att få en god skörd.
  • Hövdingen blotade vid midvinterblotet och bad om fred för byn.
  • I sagorna står det att kungen blotade i templet innan han red ut i strid.

Varifrån kommer blota?

blota = fsv. blōta = isl. blóta ds., got. blôtan dyrka, tillbedja, ags. blótan, fhty. bluozan, offra, jfr de från nord. språk lånade lapska luottat, sjunga, o. finska luote, trollsång, besvärjelse, det senare motsv. sv. blot, isl. blót; snarast med grundbetydelsen 'åkalla med besvärjelser el. offer' o. sannol. besl. med lat. flāmen, offerpräst, (av *bhlādmen el. *bhlādsmen).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.