Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver

bråte

Vad betyder bråte?

Gammalt, oanvändbart eller värdelöst material som samlats ihop och ligger i vägen; skräp och kasserade saker

Synonymer till bråte

Exempelmeningar

  • Vinden rensade ut hela källaren och kvar blev bara en hög med bråte.
  • Efter flytten fick vi köra iväg tre lass bråte till återvinningen.
  • Han har fyllt garaget med gammal bråte som han aldrig använder.

Varifrån kommer bråte?

bråte, ä. nsv. även bråtte (-a), t. ex. Girs, fsv. brote = isl. broti, i avljudsförh. till bryta (liksom båge, fsv. boghi, till got. biugan osv.); jfr brott.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.