Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver

narr

Vad betyder narr?

Person som beter sig dumt eller löjligt, ofta för att underhålla; äldre betydelse är en yrkesmässig underhållare vid hovet som skämtade och gycklade

Synonymer till narr

Motsatsord till narr

  • förståndig person
  • klok person

Exempelmeningar

  • Han var en riktig narr på festen och fick alla att skratta.
  • Hovnarren underhöll kungen med skämt och grimaser.
  • Sluta vara narr och var allvarlig en stund.

Varifrån kommer narr?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

narr, t. ex. Rondeletius 1614, narre R. Foss 1621 = da. nar, från mlty. narre o. ty. narr, av fhty. narro; jfr sanskr. narma(n)-, skämt; säkerl. till en ljudhärmande rot av likartat urspr. med snurr- i fhty. snurrinch, lustigkurre, ty. schnurre, lustigt infall m. m. (jfr Persson Wurz. s. 32, dock delvis annorlunda). — Även ingående i uttr. göra narr av någon, där narr nu uppfattas som abstrakt (jfr gäck) = da. gøre nar af; jfr ty. einen zum narren haben. Se följ.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.