Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 3 bokstäver.

tok

Vad betyder tok?

Person som beter sig dumt eller oförnuftigt; ibland också slang för en galen eller knäpp person, medan det äldre ordet kan syfta på en narr vid hovet

Synonymer till tok

Motsatsord till tok

Exempelmeningar

  • Han är en riktig tok som kör bil utan bälte i den här vintern.
  • Sluta vara tok och håll dig borta från isen, den är inte säker.
  • Hon kallade honom tok när han skrattade åt sin egen olycka.

Varifrån kommer tok?

tok, toker, i ä. nsv. ofta neutr., t. ex. Bib. 1541, L. Petri, Messenius, Lucidor = no. tōk, ä. da. tog; knappast däremot i isl. tilln. Tóke, fsv., fno., fda. personn. Toke; snarast inhemskt, av dunkelt urspr.; möjl. dock lån o. besl. med mlty. token, leka, skämta, i vilket fall ordet måste ha lånats före 1400; se Noreen V. spr. 3: 90 n. 6. — Samma genusväxling som i sjåp o. våp (jämte sjåper o. dial. våper).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.