Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

plugg

Vad betyder plugg?

studier, särskilt läsning inför prov eller examen; ibland också en skola eller ett skolämne i vardagligt språk; och en tapp eller propp som sluter en öppning

Synonymer till plugg

  • studier
  • kork

Motsatsord till plugg

Exempelmeningar

  • Jag har plugg hela helgen inför tentan på måndag.
  • Hon gillar plugget på universitetet mer än väntat.
  • Sätt i pluggen i hålet så att vattnet inte rinner ut.

Varifrån kommer plugg?

plugg, t. ex. I. Erici 1642, redan i fsv. att döma av pluggadher, pluggad = no. plugg; kanske lån från mlty plugge (holl., eng. plug). Jfr fsv. -plögger = sv. dial. plygg, plögg, ä. da. plyg, da. pløg, väl från den omljudda lty. formen plügge. Biform: mlty. pluck, plock = mhty. pfloc (ty. pflock). Sannol. med intensivisk konsonantförlängning såsom i så många andra likbetydande ord (jfr under pigg); f. ö. dunkelt; enl. K. F. Johansson KZ 36: 386 f. inhemskt o. till en ie. rot blek, slå. Jfr pligg. — Härtill: plugga vb., egentl.: slå i en plugg; i överförd betyd. redan Runius 1712: 'plugga lögner i folk' o. om studier, Tersmeden 1736 (o. 1780): 'grekiska, den Nordberg i Uppsala pluggat i mig'; sedan i absolut anv.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.