sitta

Synonymer till sitta

Ordlistorna anger inga synonymer för sitta.

Varifrån kommer sitta?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

sitta, fsv. sitia (ipf. säf, plur. säto, y. suto, jfr nedan) = isl. sitja, da. sidde, fsax. sittian, fhty. sizzan (ty. sitzen), ags. sittan (eng. sit) osv.; i västgerm. spr. även 'sätta sig'; motsv. got. sitan utan i (liksom got. ligan, men isl. liggja); till ieur. roten sed i sanskr. sad-, sitta, grek. (h)ézomai, sätter mig (av *sedio-)9 lat. sedeo, sitter (jfr president, re-seda, residens, sediment), fslav. sedq, litau. sedmi; med reduplikation: sanskr. sidämi, sitter, grek. (h)izö ds., lat. sido, sätter mig (av *sizdö). - Ipf. plur. sut(t)o o. sup. sut(t)it äro yngre analogiska former (jfr spritta, spratt, spruttit osv.) för de ljudlagsenliga ä. nsv. såto (som försvann under 1700-t:s senare hälft) o. ä. nsv., nsv. setat (jfr fsv. sitit). Sahlstedt 1773 har blott suttit. - Jfr forsat, sats, satt, sits l, sate, såta, säte, säter, sätta, undersåte ävensom sadel o. näste. - Sittopp, örfil, Bellman 1769; Weste 1807: sittopp o. sittopp, en imperativbildning av samma slag som t. ex. ä. nsv. slukopp, upp-slukare (från mlty. slukiip, jfr ty. schluck-auf),el. krypin, skymundan, svängom, dans, titt u t, ortn. B lås u t, Vänd-om osv.; jfr likn. under vippstjärt o. våghals. I dial. uppträda de likbety-dande oppsittare o. oppsättare.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.