Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

skrin

Vad betyder skrin?

Ett litet kärl eller en behållare, ofta med lock, för att förvara saker i, till exempel smycken eller värdesaker; äldre även ett större förvaringskärl.

Synonymer till skrin

Exempelmeningar

  • Hon la ringen i det lilla skrinet på nattduksbordet.
  • Mormor hade ett gammalt skrin med silversked och brev.
  • Pojken öppnade skrinet och hittade en gammal kompass.

Varifrån kommer skrin?

Lånord från latin enligt Hellquist.

skrin = fsv., da. = isl. skrin, mlty. schrin, fhty. scrini (ty. schrein m.), ags. scrin (eng. shrine); i fornspr. särsk. ofta: relik-, helgonskrin; från lat. scrinium, kapsel, skrin (varav fra. écrin, juvel-, relikskrin, ävensom lånord i slavobalt, spr.), av ovisst ursprung. — Betyd. 'helgonskrin' ingår sannol. i folkvisans 'Du ädela ros och förgyllande skrin'; jfr fra. belle comme une chdsse; se Y. Hirn Det heliga skrinet kap. XXI, Stenhagen i Spr. o. st. 12:. 131. — Från lat. härröra även de (ungef.) likabetyd. ark 2 o. k i sta.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.