Synonymer till snurra
Motsatsord till snurra
Exempelmeningar
- Barnet snurrade runt i trädgården tills hon blev yr.
- Hjulet snurrar snabbt när bilen kör på motorvägen.
- Han gav lockets snurra ett hårt tag för att öppna burken.
Varifrån kommer snurra?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
snurra, ä. nsv. = brumma, vara knarrig, O. Petri 1528, jfr snorra, snurra, Lex. Linc. 1640, Stiernhielm Herc. osv.: motsv. da. snurre, mlty., mhty. snurren (ty. schnurren) jämte mlty. snorren-, i ty. blott om det surrande hjulet; i sv. o. da. även: vrida sig hastigt omkring, en sekundär betyd., som härrör från den surrande spinnrocken; ljudhärmande liksom t. ex. ä. da. snarre (om hundar) = ty. schnarren, bl. a. surra, knarra, el. snarka, snörvla o. åtskilliga andra ord med sn-r-. - Härtill sbst. snurra, först hos Weste 1807 o. då blott som biform till ä. nsv. snorra 1631 -Sahlstedt 1773; motsv. ty. schnurre ds. - Orden äro möjl. delvis lånade från mlty. resp. ty.; de äro dock allmänt spridda i dial.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.