Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

stör

Vad betyder stör?

En stor fisk med benplåtar och långsmal nos, som lever i kustnära hav och floder; en kraftig påle eller stång som sätts ner i marken som stöd

Synonymer till stör

  • rubbar

Exempelmeningar

  • Under vårvintern fångade fiskaren en stör i floden.
  • Man band båten vid en stör som satt djupt i leran.
  • Kaviar kommer ofta från rom av stör.

Varifrån kommer stör?

2. stör = fsv.: stör, stav = fgutn. staur, isl. staurr, no. staur, av germ. *staura- = grek. staiirös, påle, vartill även lat. instauräre, sätta i stånd, o. restauräre (se restaurang); f. ö. nära besl. med sanskr. sthavird-, grov, stor, o. sthävard-, stående, fast; i avljudsförh. till fhty. stiura, stav, roder (se styre), o. germ. * st fi ra-, styv o. stor (se s t ur a, Sture, stursk, stor, stöd o. stör 1), till roten sthau (se likstol), utvidgning av sthä i stå.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.