Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver

stolpe

Vad betyder stolpe?

en smal, upprätt stång av trä, metall eller betong som sitter fast i marken och används för att bära eller märka ut något; även en vertikal pelare eller ett stöd

Synonymer till stolpe

Exempelmeningar

  • Cykeln stod lutad mot en gammal stolpe vid vägkanten.
  • Elbolaget satte upp nya stolpar längs gatan.
  • Han band hästen vid stolpen utanför ladugården.

Varifrån kommer stolpe?

stolpe - fsv. (även -u-), isl., da., i fsv. o. isl. även: pelare, motsv. mlty. stolpe, bjälke, meng. sLulpe, stolpe; jfr fslav. slliiba, steg, ry. stolb, pelare, stolpe, samt med -p-: fslav. stliipn, pelare, torn, litau. stulpas, pelare, gudabild. Det inbördes förhållandet mellan dessa ord är oklart; Tamm, Mikkola o. Fischer betrakta de germanska formerna såsom lån från slav. spr.: enl. andra äro de inhemska. I alla händelser väl till en ie. rot stelb (stetp), vara styv o. d. (jfr stjälpa), utvidgad av stel i stall o. ställa (jfr t. ex. skalp o. skölp till skel i skilja osv.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.