Synonymer till supa
- kröka
Motsatsord till supa
- nyktra till
- avstå
Exempelmeningar
- Efter jobbet brukar de supa lite öl tillsammans på krogen.
- Han supade så mycket på festen att han inte mindes hur han kom hem.
- Hunden supade vatten ur skålen efter lång promenad i värmen.
Varifrån kommer supa?
Lånord från franska enligt Hellquist.
supa, i ä. nsv. o. sv. dial. även: äta supanmat, t. ex. Husspegel 1692: 'supa . . kåål, välling och erter', 1787: 'super såppan', skån. 'supa kvällsmatsmjölken' (Sv. lm. VIII. 2: 8); jfr ordspr.: som man kokat, får man supa o. sv. kålsup are i uttr. vara lika goda kålsup ar e; i ä. nsv. dessutom i förb. supa tobak o. snus, fsv. supa = isl. supa, ä. da. sube, mlty. supen, fhty. siifan (ty. saufen), ags. supan (eng. sup, dricka, sörpla; jfr däremot sup, supera, av fra. souper, se supé); av germ. *supan st. vb. I nda. i stället s0be, supa i sig = lty. sopen, låta supa, som synes representera ett germ. *saupian, formellt = no. s0ypa, med ett sugande ljud rinna genom ett bottenhål. Annan avljudsbildning: sup- i ags. sypian (eng. sip); se f. ö. soppa. Sammanställt med fslav. siisati m. m., suga, av *sub-s- el. *sup-s-; i senare fallet till en indoeur. växelform på -p; jfr liknande växling under suga. — Betyd, 'dricka omåttligt starka drycker el. vara begiven på dylika' (= no.-da. sube; da. har i denna betyd. i stället suppe) har inlånats från ty. - Den i fsv. ej uppvisade a-omljudda participformen *sopen kvarlever i (särsk.) götal.-dial. såsom såpen, sopen i betyd. 'drucken'. — Supa som en borstbindare, Tersmeden 1734, se f. ö. under borst. I uttr. ss. t. ex. ljuga el. svärja som en b., Almquist 1844, Dalin 1850, el. da. t. ex. 'Du vo-terer som en B0rstebinder' hos Holberg Pol. Kandest. är anv. sekundär. I ä. n sv. även supa som en mästare Dalins Arg. — Härtill: -supa i ölsupa, jfr sv. dial. drekksupa, drikkasyba = nisl. supa, soppa, mlty. supé ds., mhty. sufe ds., ags. supé, klunk; i sv. möjl. lån från mlty. — Sup, fsv. super, klunk, skvätt, supan mat = isl. siipr, klunk, no. sup ds., även bl. a.: soppa, ofris, sup, klunk, mhty. så f; bildat som t. ex. bit till bita. — Supanmat, till fsv. supan f. ds. = no. supan (av -ö-) jämte supand = mlty. supen(t) n.; sannol. urspr, ej en bildning på urgerm. -öm såsom t. ex. talan till tala o. d., utan en particip-liknande avledning på germ. -/id-. I ä. nsv. o. sv. dial. även supemat. — Suput, Schroderus Com. 1640; Husspeg. 1697: suputar plur.; från mit}', suput, dvs. 'sup ut', en imperativisk bildning av samma slag som t. ex. ä. nsv. sluk-opp, uppslukare (av mlty. slukup), el. som krypin. Jfr Tamm Nord. stud. s. 30 f. Härtill: ä. nsv. vb. stipulera, supa.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.