Synonymer till vinthund
Ordlistorna anger inga synonymer för vinthund.
Varifrån kommer vinthund?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
vinthund, 1708, Linné osv., 1755: vindhund; liksom da. vindhund från ty.: mlty. winthund, ty. windhund; förtydligande utvidgning av fhty., mhty. wint med samma betyd. Av mycket omstridd härledning. Säkerl. ej till vind (med syftning på snabbheten); ej heller avljudsform (*hwinda-) till hund, el., såsom ofta antagits, omtydning av den kelt. hundbeteckningen vertragus. Lyckligast synes Suolahtis förmodan, Neuphil-Mitteil. 19: 16 f., att ordet återgår på det kelt. folknamnet venetus (el. möjl. venedus, vender): att uppkalla de olika hundraserna efter hemlandet var förr mycket vanligt, jfr canis germanicus, francus osv. o. särsk. (canis) gallicus, varav span.-portug. galgo, vinthund, el. det likaledes keltiska (canis) segūsius (till segusiani, av *Segusia = Susa), varav fhty. sūso, siuso. — Den inhemska beteckningen är fsv. miōhunder = isl. mjóhundr, da. mynde; egentl.: smal hund; se Mjö- (i ortnamn).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.