Synonymer till vricka
Exempelmeningar
- Jag halkade på isen och vrickade foten.
- Han vrickade handleden när han föll av cykeln.
- Tröjan vrickade sig när hon lyfte kassen.
Varifrån kommer vricka?
vricka, ipf. vrekte Petreius 1615; vrecka, om båt, Linné 1747 = no. (v)rikka, da. vrikke, lty. wricken; besl. med lty. wriggen, vackla, jfr no. vrigla, vricka, intensiv- el. iterativbildningar till germ. *wriᵹ- i t. ex. ags. wrígian, sträva fram (eng. wry, vrida) = ie. roten u̯rik̑, vrida, vartill bl. a. också mlty. wrich, förvriden, förryckt (med samma betyd.-utveckling som i sv. vriden), ävensom kroppsdelsbeteckningarna fhty. riho, knäskål, vad (ty. reihen, vrist), mholl. wrighe, vrist (med samma betyd.-utveckling som i det närmare el. fjärmare besläktade vrist), samt vidare, av ie. *u̯roik̑o-, grek. roikós, krokig, litau. ráiszas, lam, meng wráh, vriden, halsstarrig, smål. dial. vrå, ogin, knarrig, fsv. *vrār i runsv. Vrāe (som dopnamn, egentl. tillnamn; likaledes från Smål.; se v. Friesen Medd. fr. N. Smål. fornm.-fören. 1922 s. 41 f.), jfr av samma avljudsform *u̯roik̑- isl. rxǽn, knut (av germ. *wraihsni-) m. fl. ord (varom bl. a. Lidén Göteb. högsk. årsskr. 1899, 4: 5 f., 12 f.); med avs. på betyd.-utvecklingen av sv. dial. vrå se ovan. Vricka är dock ej, såsom Lidén antager, ett denominativum till ett germ. *wrikka- (= mhty. ric, band osv. = grek. riknós, böjd), utan ett intensivum av samma slag som bocka, locka, rucka, vicka osv. — Parallellrot: ieur. u̯rig i got. wraiqs, krokig, vriden = sv. dial. vrēk, egensinnig person, som kunna direkt motsvara grek. raibós, krokig, vriden (av ie. *u̯raigᵘ̯- el. *u̯raig̑ + u̯-). En annan parallellrot se vrida. Jfr även under vrensk.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.