Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver

bryta

Vad betyder bryta?

att med våld eller tryck göra sönder något så att det delas i delar; att avbryta eller avsluta något pågående; att bryta mot en regel eller ett löfte

Synonymer till bryta

Motsatsord till bryta

Exempelmeningar

  • Glaset föll i golvet och bröts i tusen bitar.
  • Vi bröt resan i Stockholm för att vila en dag.
  • Hon bröt mot reglerna genom att parkera på fel plats.

Varifrån kommer bryta?

bryta = fsv. = isl. brjóta, da. bryde, urnord. b(a)riutiþ 3 p. sg. pres. (Stentofta), ags. bréotan ds., mhty. briezen, bryta ut; till en ie. rot bhreud, säkerligen av ljudhärmande upprinnelse o. liksom flera andra rötter på bhr med likartade betyd. (jfr bråk, braka, brista) urspr. betecknande ett brakande ljud. — Bryta staven över, motsv. i da. o. ty., från bruket att domaren efter dödsdomens avkunnande sönderbröt domarstaven över den skyldige till tecken att han utfört sitt värv.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.