Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver

knäcka

Vad betyder knäcka?

få något att gå sönder med ett tryck eller slag, till exempel att bryta av ett skal; även att lösa ett svårt problem eller en gåta

Synonymer till knäcka

Motsatsord till knäcka

Exempelmeningar

  • Hon knäckte ett ägg i skålen och hällde ner innehållet.
  • Han knäckte nöten med en nötknäppare.
  • Efter timmar lyckades vi knäcka koden till låset.

Varifrån kommer knäcka?

knäcka, L. Petri (i betyd. ('knaka'), jfr fsv. sbst. knæk (ackus.) = no. knekkja, da. knække, kausativum till sv. dial. knäcka (ipf. knack), knäckas, brista = no. knekka ds.; besl. med knacka o. knaka. — Deverbativum: knäck, ett slags karameller t. ex. Växiö 1713; i sammans. 1697: Såcker-Knäck; i abstr. betyd. redan i fsv.: knækker (bildat till verbet såsom t. ex. blink, smäll, suck osv.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.