Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6476, nivå C1.

bukt

Vad betyder bukt?

En krökt eller välvd del av en kust, ett vattendrag eller en vik i landskapet; även en kurva på en väg eller bana; i överförd betydelse ett dilemma eller svårt läge.

Synonymer till bukt

Exempelmeningar

  • Båten lade till i en liten bukt där vattnet var lugnt.
  • Vägen svänger i en skarp bukt innan den går ner mot byn.
  • Hon befann sig i en bukt av problem och visste inte var hon skulle börja.

Varifrån kommer bukt?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

bukt, y. fsv. bucht 1448 = da. bugt, från lty. bucht = ags. byht, av germ. *buhti-; identiskt med nord. bōt i isl. knésbót, knäveck, o. enl. E. H. Lind NoB 2: 173 f. i vissa sv. sjönamn på Bōt- osv. (jfr sot, sjukdom, av suht-); bildning på -tí till roten i buga. — Få bukt med el. på, L. Petri 1555: få bogt på oss = da. faa bugt med; i sv. även: taga bukt på. Knappast med Falk-Torp s. 114 ombildning av lty. ênen tor bucht drîven, egent. om hästar o. boskap som drivas till sina stallar o. lås; jfr lty. bucht, avbalkning, bås. Enl. en förmodan av Jespersen NTfF 4 R 5: 137 skulle uttr. möjl. ha uppkommit ur det ännu brukliga danska talesättet: 'ban vil have bugten og begge enderne', varvid bilden hämtats från repdragning, där den ene har var och en av de båda ändarna i sin hand o. den andre mitten av tåget, 'bugten'; med vore i så fall egentl. ej prepos. utan adv.: 'dessutom'. Säkerl. föreligger här emellertid helt enkelt en motsvarighet till isl. fá svig, vinna svig á, få bukt med, till svig, böjning; se Hes-selman i o. y s. 55 f. o. under svikta slutet. Härför talar också, att konstr. med på (motsv. isl. á) synes vara den äldre, åtminstone i svenskan.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.