Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver. Ett av de 1 000 vanligaste orden i svenskan, plats 614, nivå A1.

hinna

Vad betyder hinna?

Att ha tid nog att göra något innan en viss tidpunkt; i andra sammanhang en tunn hinna, ett tunt skikt, till exempel på mjölk eller i kroppen.

Synonymer till hinna

Motsatsord till hinna

Exempelmeningar

  • Jag hann precis med bussen i morse.
  • Det är en tunn hinna på mjölken när den har stått framme.
  • Hon hann inte läsa klart boken innan läxförhöret.

Varifrån kommer hinna?

2. hinna, sbst. = fsv., isl. = da. hinde; av germ. *hennōn-; bl. a. sammanställt med fir. ceinn, fjäll, korn. cennen, hinna; ie. *kendnā-; till ie. roten (s)ken i skinn; se Lidén Språkv. sällsk. i Upps. förh. 1891-94 s. 75 f. Isl. himna är obesläktat.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.