Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver. Ett av de 500 vanligaste orden i svenskan, plats 315, nivå A1.

rätta

Vad betyder rätta?

Göra något riktigt eller korrekt efter att ha upptäckt fel; ställa något till rätta så att det stämmer.

Synonymer till rätta

Motsatsord till rätta

Exempelmeningar

  • Läraren rättade stavfelen i uppsatsen med röd penna.
  • Han rättade till kragen innan han gick in i rummet.
  • Kan du rätta mig om jag säger något fel?

Varifrån kommer rätta?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

1. rätta, fsv. ræt(t)a (pres. -ir o. yngre -ar, ipf. -te), utsträcka, rikta, rätta, ge upprättelse, döma, straffa, avrätta = isl. rétta, da. rette, motsv. got. garaíhtjan, rikta, styra, fsax. rihtian, fhty. rihten (ty. richten), ags. rihtan, av germ. *rehtian, avledn. av rätt. En ljudlagsenligt utvecklad motsvarighet till germ. *rehtian skulle väl ge ett nord. rīt(t)a, kvarlevande i nordsv. dial. rīt(a), dalm. raita, resa upp; de vanliga nordiska formerna bero alltså på ny anslutning till grundordet (jfr lätta o. släta). Se f. ö. det från ty. lånade etymologiskt identiska rikta 2 ävensom avrätta, rättare o. rättesnöre.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.