Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

taffel

Vad betyder taffel?

Ett finare bord där man serverar mat, särskilt vid högtidliga middagar; ibland en måltid eller festmiddag med många rätter.

Synonymer till taffel

Ordlistorna anger inga synonymer för taffel.

Exempelmeningar

  • Gästerna samlades kring det dukade taffeln i matsalen.
  • Efter vigseln bjöds det på en lång taffel med flera rätter.
  • Vi satt vid taffeln och pratade länge efter desserten.

Varifrån kommer taffel?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

taffel, stort el. förnämt, i sht furstligt, gästabudsbord el. spisning vid sådant, förr även: bord (i allm.), 1636 (: Drottningens taffel), på 16- o. 1700-t. även tafel, t. ex. 1634; i sammans. o. i nu obrukl. anv. tidigare = da., dels från mlty. taffel, tafele o. dels från ty. tafel, bord, etymologiskt identiskt med tavla (se d. o.). — I betyd. av ett visst slags piano ungt lån från ty. tafelklavier. — Förr i en del nu föråldrade sammans. t. ex. taffelbir, spisöl, bordsöl, taffelbroder, bordskamrat, taffelpängar, representationsanslag åt vissa högre ämbetsmän; jfr de ännu använda taffelmusik o. taffeltäckare (det senare nu väl blott om äldre förh.). — Ä. nsv. toffuelbijr beror väl på övergång till -å- av ett redan i fsv. uppträdande -ā-, jfr mlty. tāvelbêr med speciell mlty. förlängning; jfr Noreen V. spr. 3: 144.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.