toffel

Synonymer till toffel

Ordlistorna anger inga synonymer för toffel.

Varifrån kommer toffel?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

toffel, Widegren 1788 (vartill den nu föråldrade plur. tofflar, t. ex. 1682, o. 1710), o. äldre samt dial. toffla, Var. rer. 1538, i ordb. ännu Möller 1808 (kvar i plur. tofflor} = da. tøffel (jfr ä. n sv. töffler Lælius 1588), i ä. da. även toffel, från mlty. tuffel(e), förkortat av pantuffel = ty. pantoffel (varav ä. nsv. pantoffel, -la, t. ex. Schroderus 1629, o. sv. dial., ä. da. pantoffel), från rom. spr.: fra. pantoufle, ital. pantófola, av omstritt o. ovisst urspr.; enl. somliga av ngrek. pantóphellos, egentl.: helkork. — Stå under toffeln, jfr Altén 1797: 'hålla oss (män) under tofflorna', 1816: Toffel-Taktiken eller Konsten att underkufva män' (övers.), Törneros 1826: 'toffeln sväfvar öfver hans hufvud', Almquist 1840: 'varit . . under toffeln'; motsv. i da., efter ty. unter dem pantoffel stehen; jlr fra. pantoufflard, toffelhjälte; med syftning på toffeln såsom representerande kvinnokönet (i motsats till t. ex. stövlarna). Skon betraktades i vissa germ. länder fordom som symbol på herraväldet inom äktenskapet. Vid t. ex. engelska bröllop lämnade fadren brudens sko till brudgummen, som därmed berörde hennes huvud; liknande bruk kvarleva ännu i vissa trakter av Österrike.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.