Synonymer till vagga
Exempelmeningar
- Bebisen somnade snabbt i vaggan efter en kort sagostund.
- Hon vaggade lillebror i famnen tills han slutade gråta.
- Båten vaggade lugnt i den stilla hamnen.
Varifrån kommer vagga?
1. vagga, vb, intrans., om gång o. d. Verelius 1681 = no. = mhty. wacken, vackla, vartill vackla (eng. wag, röra, svänga, från nord.); intensivbildning till isl. vaga, röra kroppen fram och tillbaka, no.: stå el. ligga osäkert, fhty. wagön, vackla m. m., ags. wagian, röra, svänga, i avljudsförh. till germ. *wegan, röra m. m. (se väga); om bildningen se förf. Ark. 7: 55 n. 4, Nord. vb med med.-gem. s. 25. Härtill sbst. vagga (se d. o.). Den transit. användningen (vagga barn o. d.) har utvecklats ur fsv. vagga barne (dat.) o. beror väl i sin tur på inverkan från sbst. Med avs. på bildningen jfr t. ex. (lånordet) dragga.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.