sira

Synonymer till sira

• smycka

• pynta

Motsatsord till sira

• vanställa

Exempelmeningar

• Vårblommorna sirar ängen längs med vägen.
• Hon sirade julgranen med glänsande kulor och band.
• Man hade sirat tavlan med en tung guldram.

Varifrån kommer sira?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

sira, A. Oxenstierna 1626: ziere, C. G. Tessin (jfr nedan), Lind 1749, Sahlstedt 1773 o. Bellman: zira; Creutz 1762: zirat, men 1795 ändrat till siradt; hos Weste 1807 med szra som huvudform = ä. da. sire, från mlty. siren resp. dess grundord ty. zieren, av fhty. ziarön ds., jfr adj. ziari, zéri, dyrbar, skön, o. sbst. ziari, skönhet, prydnad; besl. med mlty. ter, glans, beröm m. m., fsax. tir, ags. tir, ära, beröm, isl. tirr ds., tdtrr, ren, klar; no. o. sv. (slangspr.) tira, titta = sv. dial. tira, glänsa (se t i ra), osv.; germ. stam *tér-, *tir- = ie. *déir, *dlr-, j'r litau. dyréii, titta fram; /'-utvidgning av roten di, stråla, i sanskr. didéti, strålar, osv.; se f. ö. o t er a o. Tyr. - Med avs. på s som motsvarighet till ty. z jfr t. ex. sinka 3, svicka o. ä. nsv. säj are, visare (efter ty. zeiger, se under visare). - Ordet hade förr en vidsträcktare anv. i bet. 'pryda' än nu, t. ex. G. G. Tessin: 'Hans Maj:t (dsv. Karl XII) ärnade göra något deraf (dvs. av Brunkeberg) som skulle zira hela Staden'. - Sirlig, Columbus Ordesk.: zirlig -. da. sirlig, från ty. zierlich, etymol. = ä. nsv. tlrlig, t. ex. en tijrlig jomfru, av Columbus Ordesk. anfört som ett bergslagsord. - Jfr sirat.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.